# | aym | dan |
---|
1 | Rising Voices: Jisk'a markanakan chikanchayasa ukat arunakap internet ukan sarantayasa | Rising Voices: Om at koble landsbyer til nettet & bevarelsen af sprog online |
2 | Rising Voices [en] ukax Global Voices ukan wakichäwipawa, jichhkamax uraqpachan 37 proyectoruw markanakapan internettuqi kipka arunakapan qilqäwinak uñt'ayapxañapatakiw yanapt'aski. | Dette indlæg er en del af vores reportage fra Global Voices Summit, Nairobi, Kenya 2012. [da] (Alle links i dette indlæg er på engelsk, medmindre andet er angivet) |
3 | Eddie Ávila, panel ukan moderador ukhamax 2007 maran sarnaqäwipatw arxayt'istu, kunapachati Voces Bolivianas ukan chikancht'asirjamax Rising Voices ukat mä sobvencion uka katuqatayna. | Rising Voices er et Global Voices program, der har støttet 37 projekter rundt om i verden for at hjælpe med at få deres samfund online. |
4 | Ukatx pani oradoranakaruw uñt'aychistu , Boukary Konaté (Mali markata) ukat Victoria Tinta ( Bolivia markata). | Om de står over for elektricitets- eller forbindelsesbegrænsning, tilbyder Rising Voices at hjælpe lokalsamfund med at komme online og at skabe indhold på deres sprog. |
5 | Boukary, kunjamasa Mali pata markan internet ukar conectasiñx jasak jikxatasn jall ukxatwa arxayt'istu nos habla sobre cómo encontrar una manera de conectarse a la red en el Mali rural (akaru limt'as mat'asinw phuqhatapach ullart'apxasma). | Ordstyreren, Eddie Ávila, fortæller om sine egne erfaringer med at modtage et Rising Voices-legat som en del af Voces Bolivianos i 2007 og præsenterer talerne, Boukary Konaté (Mali) og Victoria Tinta (Bolivia). Boukary fortæller om at finde en måde at skabe forbindelser mellem Malis landdistrikter (du kan læse hele hans historie her). |
6 | Boukary jilasti Sanogola-Bamoussobougou uka markat jutiriwa, Mali markan mä jisk'a markakiwa suxta wila masikiw (familias) jakasi 85 markachirinikiwa, 2775 km ukha tupu Bomako markat sarañan jikxatasi. | Boukary kommer fra Sanogola-Bamoussobougou, en lille landsby i Mali med seks familier og 85 indbyggere, 2775 km fra Malis hovedstad, Bamako. |
7 | M ä urux Boukary jilan jisk'a markapanw ejército maliense ukax mutupat ukan qhipartatayna. | En dag stoppede en sergent fra det maliske militær i Boukarys landsby med en ødelagt motorcykel. |
8 | Ukat sargentux Boukary ukar yatichañ utar saratati sasin jiskt'atayna; ukat jupax janiw sasin jaysatayna. ya que se descompuso su motocicleta. | Sergenten spurgte om Boukary gik i skole; det gjorde han ikke. Det tog sergenten flere forsøg at overbevise Boukarys familie om at lade ham gå i skole. |
9 | El sargento preguntó a Boukary si asistía a la escuela; él respondió que no. Le tomó varios intentos al sargento convencer a la familia de Boukary que lo dejaran ir a la escuela. | Da han efterlod Boukary ved et familiemedlem, opfordrede sergenten indtrængende ham til at studere hårdt og understøtte hans familie en dag. Boukary fortæller, at universitetet var uden for hans rækkevidde, så han tog i stedet på lærerseminariet. |
10 | Al dejar a Boukary ukar yaqha wila masimp jaytatayna, sargenyux tuqxataynawa, jupan juk'amp yatiqañataki. | Som lærer besøgte han nogle gange internetcafeer for at bruge email, men han brugte ikke internettet særligt meget. |
11 | Boukary jupax Jach'a yatiqañ utar (universidad) sarañatakix janiw qulqinikänti, ukatx yatichirinakatak yatichañ utaruw sarañ amtatayna. | Han var meget interesseret i den vide verden, men han antog sådan en viden krævede universitetsuddannelse. |
12 | Yatichirjamax yaqhip pachanakakiw correo electrónico apnaqañatak cibercafé ukar sariritayna, ukampirus janiw jilpach internet uka apnaqirikataynati. | En dag blev Boukary grebet af en stærk lyst til at skabe forbindelse. |
13 | Jupax uka apnaqäwinak yatiñax jach'a yatiñ utanakas yatsuñakaspa ukham amuyiritayna . Mä uruxa, Boukary jupax conectasiña munatayna. | Han tastede den maliske sætning for “jeg vil have” ind på Google og fandt Global Voices webside. |
14 | Maliense uka aru “yo quiero/ nayax muntwa” Google ukatak qilqantatayna, ukatax sitio web Global Voices jikxatatayna, ukat mä correo apayasinx Claire Ulrich jupatw Paris markat mä qilqat katuqatayna [en] ukatx Boukary juparuw Facebook ukat Twitter ukatx y a traducir en Global Voices ukatak ajqukipañ yatichatayna. | Efter at have emailet sitet, modtog han en besked fra Claire Ulrich i Paris (på dette tidspunkt takker han Claire og alle klapper). Claire lærte Boukary at bruge Facebook og Twitter og at oversætte på Global Voices. |
15 | Ukat phisqha mara jupanakamp chiktt'atax nayrürukiw nayrïr kuti ajanpur uñt'asipxatayna. | Efter at have arbejdet sammen i fem år, mødtes de for første gang ugen forinden. |
16 | Boukary ukat comunidad de Global Voices francés arunkir masinakapampix jisk'a markapan ukhamarak Mali markan internet uka utjayañatakiw (conexión) qulqinak (fondos) apthapipxatayna. | Boukary har også arbejdet med kollegaer fra Global Voices's franske afdeling, med indsamlinger og med at organisere en mobil internetforbindelse til hans landsby og andre afsidesliggende steder i Mali. |
17 | Rising Voices uka amtampix (proyecto) jisk'a markanx mä panel solar internet utjayañatak bateriy utjañ uñstayapxatayna | Med støtte fra Rising Voices har landsbyen opført et solpanel, generatorer, batterier og en internetforbindelse. |
18 | Boukary ukata yaqha masinakapampix Segu Villages Connection Project (Proyecto para la Conexión de Aldeas Segú) jisk'a markanakan ukat jach'a markanakan saräw aptañatakiw sarantayapxi. | Efter projektets succes, har Boukary og hans kollegaer startet Segu Villages Connection Project [Segu-landsbyernes forbindelsesprojekt] for at skabe kulturelle forbindelser mellem landsbyerne og byerne. |
19 | Mä yatichañ utat mä yatichañ utar sarasax 800 jaqiruw internet uka apnaqañ yatichapxatayna. | Mens de har rejst fra skole til skole har de lært over 800 mennesker at bruge internettet. |
20 | Boukary jilax jisk'a yatiqir wawanakax internet apanaqañ yatiqapxäni juk'amp jisk'a markanak uñt'ayañatak sasinw tukt'ayawayi. | Boukary udtrykker afsluttende sit håb om, at de børn han undervise vil vokse op og bruge internettet og forbinde endnu flere landsbyer. |
21 | Ukharusti Eddie Ávila jilax Victoria Tinta, Bolivia markankiriruw uñt'ayapxistu, jupax internet uknwa aymara aru jach'anchayaski (juk'ampinakaw aka Global Voices ukan uñjasi) | Eddie Ávila introducerer Victoria Tinta fra Bolivia, som bruger internettet til at holde liv i Aymara-sproget (mere baggrund på Global Voices) (Juliana Rincón Parra oversatte Victorias tale). |
22 | Victoriax provincia Los Andes La Paz - Bolivia markan yuritayna. | Victoria blev født i provinsen Los Andes i La Paz, Bolivia - i højlandet af Aymara regionen. |
23 | 1994 marat nayraqatarux jisnawa 1990, jukhanakax janiw yatichañ utanakan bolivianos wawanakarux kipka arupat yatichasirikanti, jan ukasti yatichäwix español, inglés ukat francés uka arunakanakw yatichasirïna. | Før 1994 var det ikke tilladt bolivianske børn at blive undervist på deres eget sprog. |
24 | Kunawsati khä 1994 maran Reforma Educativa kamachix utt'ayasiwayi ukhatx kipka tayka arupat yatichasiwix utjanwa, ukatax awki taykanakax wawanakapan aymara arut yatiqañänakapx janiw munapkanti. | Undervisning var kun på spansk, engelsk og fransk, Da de bolivianske uddannelsesreformer tillod folk at lære på deres modersmål, ville forældrene ikke have, at deres børn lærte på aymara. |
25 | Jupanakax conquista ukhanakax awichanapan achilanakapan jisk'achäw uñjasipkan ukax aymara arut arsuritapats ukham uñjasipkaspan ukhamw amuyapxäna, ukat janiw wawanakapan uka pachpa jikxatasipxañap munapkänti. | De huskede, at deres bedsteforældre under erobringen blev konfronteret med diskrimination. De ville ikke have, at deres børn oplevede det samme. |
26 | Victorian awkip taykapax wali kusisitapxanwa jupan ayamara aru yatiqañ munatapata; juparux aymara arut arsuñax janiw kuna jan walikisa sasinw sapxiritayna. | Victorias forældre var stolte over, at hun kunne lære på aymara. De fortalte hende altid, at det at tale hendes eget sprog ikke var en forbrydelse. |
27 | Jupax yaqhanakjamax aymra arut arst'asiritaynawa, ukatx qilqañx janiw yatkänti. | Lige som mange andre kunne hun tale, men ikke skrive på aymara. |
28 | Bolivia markanx 27 oficiales aruw utji; aymara arux pä millón arst'asiriniwa. | Der er mere end 37 officielle sprog i Bolivia. |
29 | Secundaria yatiqañ tukt'ayjasinxa, Victoriax Jach'a yatiqañ utanw Lingüística e idiomas ukan yatiqatayna. | Aymara er talt af mere end to millioner. |
30 | Ukanwa yaqha wayn tawaqunakar uñt'atayna, jupanakax aymara aru arst'añ yatipxarakitaynwa, ukatx janiw qilqañ yatipkarakitaynati. | Efter high school studerede Victoria Lingvistik og Sprog på universitetet. |
31 | Yatiqirinakjamax aymara arut qilqt'añ yatiqxapxataynwa ukat internet ukaruw yatxatäwinak (investigaciones) lurañatak mantapxiritayna. | Der mødte hun andre unge mennesker der kunne tale, men ikke skrive aymara. |
32 | Victoriamp masinakapampix internettuqin janiw aymara arun qilqatanak jikxatañ atipkataynati. | Som studerende lærte de at skrive på aymara og at bruge internettet til research. |
33 | Ukhamakipansti jupanakax mayacht'asisaw sus amigos no podían encontrar contenido en aimara en la red. | Victoria og hendes venner kunne ikke finde noget indhold på aymara på internettet. |
34 | Por lo tanto crearon juntos @jaqiaru, sitio web internet ukan aymara arun utt'ayapxatayna. | De introducerede derfor @jaqiaru, en internetside på aymara. |
35 | Jaqi arux Global Voices Aymara, Wikipedia ukanakanwa uñt'ayapxi. | Jaqi aru udgiver Global Voices Aymara, Wikipedia og aymara nyhedssider. |
36 | Wikipedia aymara ukanx historia, ukat yaqha yatiyawinakamp markanakatak qilqt'apxi. | På aymara Wikipedia arbejder de på historie, informationssider for aymara-samfund og andre. |
37 | Maymarakiw Israel markan conferencia Wikimanía chikancht'asipxatayna , Jimmy Wales. Wikipedia uñstayiriruw uñt'anipxatayna. | Sidste år deltog de i Wikimanakonferencen i Israel, hvor de mødte Wikipedias grundlægger, Jimmy Wales. |
38 | Ukampirus walja aymaranakaw Wikipedia uksan editañ munapxi. | Som resultat heraf er mange aymaraere interesserede i at redigere Wikipedia. |
39 | Pä phaxsi nayraxakiwa, Victoriamp mayni masinakapampix yatichirinakar redes sociales uksat mä taller ukan yaticht'anipxatayna. | To uger tidligere holdte Victoria og hendes kollegaer workshops for professorer for at lære dem at bruge Facebook. |
40 | @jaqiaru tamax Flickr, YouTube ukat Twitter ukanakanw aymara arut jach'anchayapxi . | @jaqiaru spreder også internettet på aymara til Flickr, YouTube og Twitter. |
41 | Facebook ukatuqix Argentina, España ukat Ecuador markanakan aymara arst'asirinakampiw aruskipapxi. | Ved hjælp af Facebook har de været i stand til at forbinde aymara-talende samfund i Argentina, Spanien og Ecuador. |
42 | Jichhax Victoria kullakax Global Voices Aymara uksan editoraxiwa, ukatx yaqha wayn tawaqunakan jaqukipäwimp sarantañ chuym utjayi . | Victoria er nu redaktør på Global Voices Aymara og har opdyrket interesse blandt den lokale ungdom for at oversætte indlæg til aymara. |
43 | Aymara arun qilqat utjayañax mä p'arxtäwiwa; jilpachan jila kullakanakax cibercafés ukanakanwa qilqatanak apkatapxi (editan) jaqukipapxi (traducen), ukan chani payllañax jilawa. | Opretholdelse af aymara-indhold på internettet er udfordrende, De fleste redigerer og oversætter artikler på internetcafeer, hvilket er dyrt. |
44 | Ukampirus jupanakax ch'amamp nayrar sarantayañ amtanïpxiwa, ukatx yaqha arunaka arst'asirinakatakis mä uñacht'äwiwa. | Alligevel håber folk entusiastisk i Aymara, at deres fortsatte arbejde vil inspirere andre oprindelige sprogbrugere. |