# | aym | dan |
---|
1 | GV Aymarax VIII Congreso Internacional de Cultura y Lengua Aymara ukan chikancht'asiniwayi | Global Voices Aymara på den 8. Internationale Kongres for Aymaransk Sprog og Kultur |
2 | 6, 7 ukat 8 uru jallu qallta phaxsit 2012 maranx Iquique, Chile markanw VIII Congreso Internacional de Lengua y Cultura Aymara “Taxpachan Aymar Arusipxañani” uka jach'a tantachäwix Arturo Prat jach'a yatiñ utan Aula Magna uksan phuqhasïna. | (Alle links er på spansk, medmindre andet er angivet.) Den 6., 7. og 8. december 2012 afvikledes den 8. Internationale Kongres for Aymaransk Sprog og Kultur, “Taxpachan Aymar Arusipxañani” (Lad os alle Tale Aymaransk), i et forelæsningslokale på Arturo Prat Universitetet i Inquique, Chile. |
3 | | Det Nationale Akademi for Aymaransk Sprog [la Academia Nacional de la Lengua Aymari, ANLA], Den Nationale Forsamling for Indfødtes Udvikling [la Corporación Nacional de Desarrollo Indígena, Conadi], Instituttet for Andesstudier fra Isluga og Arturo Prat Universitetet stod for planlægningen af kongressen. |
4 | Academia Nacional de la Lengua Aymara (ANLA), Corporación Nacional de Desarrollo Indígena (Conadi), Instituto de Estudios Andinos, Isluga ukat Arturo Prat jach'a yatiñ uta ukanakat wakicht'atänwa . | Kongressens formål var at give plads til refleksion samt forslag til, hvordan man kunne puste liv i det aymaranske sprog og kultur. |
5 | Uka Congreson amtapax aymara saraw aru ukanakat juk'amp amuyt'as sarantayañ amtamp wakt'ayatänwa. | Håbet var, at dette ville styrke sproget, kendskabet, de kulturelle praksisser og viden om Qullana Suyu-regionen. |
6 | Jaqi Aru tamax mä jawillt'aw katuqäna, uksan chikancht'asiñataki, ukatx Global Voices Aymarata ukatx kimsan jaqukipiriw uksar sarawayapta. | Jaqi Aru-projektet [aym] blev inviteret til at deltage og vi deltog med tre oversættere fra Global Voices Aymarata. |
7 | Ukanx jisk'a yatiqañ utan yatichirinaka, Chile, Perú ukat Bolivia markanakan jach'a yatiñ utan yatichirinakapa, Arturo Prat ukan yatiqirinakap ukat juk'ampinakaw chikancht'asipxäna. | Blandt de tilstedeværende var skolelærere og professorer fra chilenske, peruanske og bolivianske universiteter samt studerende fra Arturo Prat Universitetet og andre interesserede. |
8 | Esteban Mamani ukat Victoria Tinta jupanakan uñt'ayäwipa. | Esteban Mamani og Victoria Tinta holder et foredrag. |
9 | Víctor Paco Montevilla jilan phutu apsuta, iyawsawimp uñt'ayata. | Billede af Víctor Paco Montevilla, brugt med tilladelse. |
10 | | I overensstemmelse med det udarbejdede program, begyndte den første dag med en Phawa-ceremoni (Tak til Moder Jord) efterfulgt af velkomsttalen fra ANLA's præsident. |
11 | | Efterfølgende var der foredrag og workshops om det indfødte folks sprogrettigheder, samt Jaqi Aru-workshops. |
12 | | Disses mål var at puste liv i aymaransk sprog, korpus og status, samt få talerne og lokalsamfundene til at deltage. |
13 | Wakichäw luratarjamaxa, nayrïr urux mä Phawa (Pachamamar jach'ancht'asina ) qalltasïna, ukharusti ANLA ukan irpiriparakiw chikancht'asirinakar aski jutaw arunakamp katuqt'äna. | Temaet var Aymaransk Økolingvistik og blev præsenteret af underviseren Eulogio fra La Paz, Bolivia. Yderligere drøftede man temaet ”verbale afledninger og deres betydning i undervisning og indlæring af aymaransk”. |
14 | Uka makiptataxa, magistrales yatichäwinakampiw qalltasi, “derechos lingüísticos de los pueblos indígenas” ukampirakiw chikancht'asïna, ukharux Jaqi Aru: aymara aru jach'anchayañäni, “Ecolingüística aymara” uñt'ayäwimpirakiw sarantayatäna Eulogio yatichiriw uñt'ayäna, La Paz, Bolivia markata, ukxarusti “Las derivaciones verbales ukat su importancia en la enseñanza y aprendizaje de la lengua aymara”, uka uñt'ayäwimpirakiw puqhasirakïna, ukatsti José Marcial M. | Temaet blev præsenteret af underviseren José Marcial M. de Puno fra Peru. Til sidst blev der udvekslet erfaringer omkring uddannelse og undervisnings- og indlæringsmetodik i forhold til det aymaranske sprog og dets kultur i urban og landlig kontekst under temaet: ”Vi ser på universet gennem vores forfædres øjne.” |
15 | Puno, Perú markan yatichirirakiw uñt'ayawayäna. | Dette var en diskussion Luis Carbajal de Arica, Chile, startede. |
16 | Qhipxarusti, jach'a markanakat pata markanakat aymara saraw yatichaw yatiqawitrakw uñt'ayasïna: “Mirando el universo con los ojos de nuestros abuelos” sutincht'at uñt'ayäwimpi, Luis Carbajal, Arica, Chile markata. | Den efterfølgende dag satte Jaqi Aru ligeledes aktiviteter i gang, som handlede om at puste liv i det aymaranske sprog, korpus, status samt talernes og lokalsamfundenes deltagelse. |
17 | Payïr urux mayïr uru kipkakiw apasiwayi, Jaqi Aru sobre revitalización de la lengua aymara, corpos, status, uksanx “Global Voices Aymarata: contribución a la historia del mundo a través de las traducciones”. | Temaerne var: ”Global Voices Aymarata: Vi bidrager til verdenshistorien gennem oversættelser.” Det efterfølgende tema som blev drøftet var: ”Det aymaranske sprog på web 2.0”, præsenteret af mig, Victor Paco og Esteban Mamani. |
18 | Ukat payïr t'aqax “La lengua aymara en web 2.0” ukham sutincht'atanwa, naya, Victor Paco ukat Esteban Mamani jilanakampiw uñt'ayaniwayapxta. | Vi tre arbejder som oversættere for Global Voices Aymarata. Efter at have hørt vores oplæg, blev mange overraskede og nævnte, at meget få spreder aymaransk på internettet. |
19 | Kimsanpachax Global Voices Aymarata ukanw jaqukipaw lurt'asin chikancht'asipxta. | Vi fik også at vide, at vi var et forbillede for andre unge. |
20 | Nankan uñt'ayäwix uñjasinx wali musparapxäna, jumanakaw mä uñancht'äwipxtaxa, ukatx ciberespacio uksanx juk'anikiw ukham ayamara arut uñt'ayapxi. | Da jeg hørte disse ord blev jeg meget glad. |
21 | Uka arunak ist'asinx wali kusisiyä. | Kurmi Wasis workshop. |
22 | Kurmi Wasi ukan yaticht'äwipa. | Billede af Víctor Paco Montevilla, brugt med tilladelse. |
23 | Víctor Paco Montevilla jilan phutu apsuta, iyawsäwimp uñt'ayata. | Den tredje dag startede også med foredrag. |
24 | Kimsïr urux magistrales uka yatichäwinakampiw qalltasiwayäna, “Metaforas culturales ukat personificación de elementos culturales en el idioma aymara” ukham sutinchat t'aqampi, Dr.Ignacio Apaza, Mayor de San Andrés (UMSA) ukat Universidad Pública de El Alto (UPEA) uksan yatichiriw uñt'ayäna ukharusti “Metodologías para enseñanza aprendizaje de la lengua ukat cultura aymara” ukham sutinchat t'ampiw yaticht'asirakïna, Marisa Barrientos ukat Luís Gómez, Kurmi wasi uka yatichañ utata, Paz, Bolivia Achocalla markan jikxatsi. | Denne gang var temaet ”Kulturelle metaforer og personificering af kulturelle elementer i det aymaranske sprog,” præsenteret af Ignacio Apaza, professor både ved Universidad Mayor de San Andrés (UMSA) og La Univeridad Pública de El Alto (UPEA). Denne dag var der også workshops med temaet ”Metoder til undervisning og indlæring af det aymaranske sprog og kultur.” |
25 | | Disse blev sat i gang af Marisa Barrientos og Luís Gómez, lærere på en skole kaldet Kurmi wasi, beliggende i Achocalla-amtet, La Paz, Bolivia. |
26 | Jall ukhamatwa uka congresux tukt'ayasiwayi. | Og således sluttede denne længe ventede kongres. |